Tusan. Känner mig nästan lite nere idag, egentligen helt utan anledning. Ni vet de dagarna då man bara inte kan nöja sig med nuet utan man längtar hit och man längtar dit.
Jag längtar till helgen, jag längtar till våren och sommaren, jag längtar tills min underbara vän malin kommer hem på besök, jag längtar efter att få jobba hårt, jag längtar efter att åka på semester till en lång och vit strand, jag längtar efter att flytta hemifrån och jag längtar tom. efter att bli 30 och ha stabilitet i livet på alla plan.

Fan, varför kan man aldrig nöja sig och leva fullt ut i nuet?